VinNytts
förslag på vinresa till Sydafrika på egen hand - Resa 3
Vi på VinNytt kom nyligen
tillbaka från vårt tredje besök i Sydafrika. Den första och andra resan kan
du läsa om här -
resa 1 och
resa 2. Denna resa har vi inventerat restauranger och boenden för att
hitta restauranger med intressanta vinlistor och spännande matkombinationer.
En bra start är att köpa tidningarna
Eat Out och
Wine samt boken och vinbibeln
John Platter Wine Guides för att uppdatera sig på mat och viner. Eat Out
recenserar väldigt många av Sydafrikas restauranger och i november varje år
brukar man utse årets restaurang, årets kock, årets vinlista etc.
John
Platter Wine Guides kan du beställa direkt från
VinNytt.
Vi
tar återigen Lufthansa via Frankfurt, vilket vi tycker är det bästa
alternativet till Kapstaden. Man landar i Kapstaden vid 11:30 och eftersom
det bara är en timme som skiljer från Sverige, så är det väldigt lätt att
komma in i rytmen direkt.
Denna
gång har vi bokat en lägenhet mitt i Kapstadens affärsdistrikt. Vi har
förbokat en hyrbil på flygplatsen, så vi tar motorvägen N2 in till
Kapstaden. Via de båda motorvägarna N1 och N2 kommer man raka vägen in till
Kapstadens centrum, med N2 tar det ca 20 minuter från flygplatsen. När man
kommer fram till centrum kan man välja att svänga höger mot
Waterfront eller vänster in mot centrum. Vi tar vänster och hittar lätt
fram till huset där lägenheten ligger och vi parkerar i garaget som tillhör
fastigheten. Lägenheten ligger högst upp i en fastighet som heter
Manhattan Place. Utsikten från altanen är riktigt bra och man ser ut
över Kapstaden och vattnet bort mot Bloubergstrand. Från takfönstret i
sovrummet ser man Taffelbergets topp och linbanan.
I
kvarteret finns en riktigt bra vinbutik och i hotellet
Cape Town Lodge Hotel ligger även den kända köttrestaurangen
Famous Butcher som har en liten men intressant vinkällare. Det finns
flera Famous Butcher restauranger i Sydafrika och hotellet köpte nyligen ut
denna restaurang från ägarna till kedjan då man ville ha kontroll på hela
kedjan.
I
anslutning till köket hänger man sina stora köttstycken och vi väljer ut
varsitt medium rare köttstycke på 350 gram och får en mycket mör T-bone
Steak och en lika mör oxfilé. De största köttstyckena är på 1,5 kg och det
lär finnas personer som beställt och ätit upp allt! Till köttet dricker vi
en Annandale Shiraz från den lilla nybyggda vinkällaren.
På
vägen mot Waterfront ligger gay-området
De Waterkant. Här har priserna på de små husen stigit rejält under de
senaste åren. Många nya restauranger och inredningsbutiker har öppnat. Vi
provar
The Nose Wine Bar som fått mycket bra kritik i tidningarna för sin
vinlista. Baren ägs, som mycket annat, av engelsmän som investerat i
Kapstaden under senare år. Flera som vi pratar med tycker att det är lite
tråkigt att det är så många utlänningar som köper upp hus och lägenheter och
sen bara bor där under en kort tid varje år. Detta medför även att det finns
många semesterlägenheter att hyra i Kapstaden och ännu fler lär det bli för
det byggs och investeras för fullt inför VM i fotboll 2010 som spelas på
olika platser i Sydafrika. Nere vid Waterfront bygger man om
Green Point Stadium som ska husera en av semifinalerna. Åter till The
Nose Wine Bar. Man kan sitta inne vid baren, men eftersom det är en varm
kväll sätter vi oss på det lilla torget och beställer in grillade räkor med
limesås och kokosris. Ur den långa vinlistan väljer vi en
De Morgenzon Chenin Blanch 2005. Vinmakaren Terry Hall anses vara
chenin-guden i Sydafrika och gjorde fram till maj 2008 även viner under
namnet Rudera. Vinet som Terry anser är den bästa Chenin har har gjort är
gyllengult, mycket fylligt och har inslag av honung och kryddor som gifter
sig perfekt med limesåsen.
Avstånden i Kapstaden är inte jättestora, så man kan promenera runt till de
flesta ställen. Vi går till vineriet
Signal Hill som faktiskt, hur otroligt det än låter, ligger mitt i
Kapstadens affärsdistrikt. Man har kontrakt med odlare utanför Kapstaden och
berättar att när druvorna anländer efter skörden, så få man stänga av
gränderna runt om vineriet. Av naturliga skäl så är man ingen
jätteproducent, men man har nyligen installerat nya ståltankar i lokalen och
man har ett sortiment med både röda och vita viner.
Alldeles intill ligger den nyöppnade restaurangen
Riboville Restaurant & Cellar. Lokalen är nog Kapstadens häftigaste, men
maten har fått sådär recensioner. Restaurangen är inhyst i en gammal
banklokal med pampiga valv och högt i tak. Vi frågar om vi kan få besöka
vinkällaren och blir hänvisade till en gammal trähiss som tar oss ner till
bankvalven i källaren. Bakom de tjocka gamla gallergrindarna har man
byggt om alla de gamla bankfacken till vinförvaring. Vi släpps in genom
gallergrindarna av Gerald Elliot som driver restaurangen. Han berättar att
mindre sällskap kan hyra in sig i källarvalvet för middag. Vi visas runt
bland bankfacken, det är smala korridorer med många fack, och här ligger
många sydafrikanska godsaker. Gerald berättade att man är på gång att öppna
en filial i London och att man även sökt tillstånd i Kapstaden för att få
sälja viner direkt från bankvalvet. Avslutningsvis så provade vi ett mycket
intressant vin, The Jem, från Waterford och vinmakaren Kevin Arnold. Vinet
innehåller 8 olika druvor, cabernet sauvignon, cabernet franc, merlot,
malbec, petit verdot, shiraz, mourvedre och barbera och har en stor komplex
doft och är mycket elegant.
En
av Kapstadens bästa restauranger år efter år är
Savoy Cabbage, trevlig lokal, bra service, mycket bra mat och en
intressant vinlista.
Till årets kock utsågs George Jardin som driver krogen
Jardine som av en händelse råkar ligga på samma gata som vår lägenhet.
För att prova vad köket har att erbjuda tar vi en sjurätters meny med
tillhörande vinpaket. Första rätten består av västkustostron, ett lite hett
och ett snällt och mjukt. Till det ett glas Tribaut Chardonnay Champagne non
vintage. Rätt två är en lamm carpaccio med en Circumstance Mouvedre Rosé
2006. Rätt tre pilgrimsmusslor och till det dricker vi en Sir Lambert
Sauvignon Blanc 2007. Rätt fyra är en lax med svamprisotto och till det får
vi en Raats Origional Chenin Blanc 2007. Rätt fem är anka med en Vriesenhof
Pinot Noir 2006. Rätt sex är en Chalmar oxfilé och till det en Le Riche
Cabernet Sauvignon 2002. Rätt sju är marinerade hallon med en Graham Beck
Brut Rosé 2005. Vi avslutar med kaffe och varsin Boplaas Port från
Sydafrikas portvinshuvudstad Calitzdorp. Många anser att Sydafrikas portvin
på allvar tagit upp kampen med portvinerna från Portugal och det är bara att
instämma och dessutom till helt andra priser. På Jardine snålar man varken
på vin eller mat och totalt kostar detta kalas hos årets kock 500 kronor per
person! Det är alltså fortfarande väldigt billigt att gå ut och äta i
Sydafrika.
Något kvarter från vår lägenhet ligger
Caveaux – en rustik restaurang med en fantastisk vinlista. Här kan man,
för ovanlighetens skull, hitta många äldre årgångar av sydafrikanska viner,
Caveaux har nyligen också öppnat en filial i Newlands, ett område som börjar
bli intressant ur restaurangsynpunkt.
Så
var det dags att byta miljö och vi åker upp mot den vackra vindalen och
Sydafrikas ”gourmethuvudstad” Franschhoek, det tar ca 1 timme med bil från
Kapstaden. Vi hyr en liten stuga på vingården och restaurangen
La Petite Ferme. Här har man i vårt tycke dalens bästa utsikt även om
man precis nyligen fått konkurrens från den nyöppnade vingården/restaurangen
Dieu Donné. Fast på Dieu Donné erbjuder man inget boende ännu, men man
planerar för det berättar Armand Louw som är restaurangchef och vars farfars
far faktiskt kom från Malmö. Vill man bo i eget hus nere i själva
Franschhoek så är
Auzet du Cap ett trevligt alternativ.
På
vägen upp mot Dieu Donné ligger vingården
Chamonix vars lilla, trevliga restaurang är mycket bra. Mittemot
restaurangen, på andra sidan vägen, har Chamonix sitt Tasting Room som
ligger i en gammal byggnad med en liten uteplats. Vi provar igenom vinerna
och konstaterar att både de röda och de vita är mycket bra och vi förstår
varför Chamonix vinmakare, Gottfried Mocke, häromåret blev utsedd till årets
unge vinmakare i Sydafrika.
Vi
intar en sen lunch på restaurangen under den stora eken på den lilla
uteserveringen. Även här har man en suverän utsikt över dalen. Vi provade en
sashimi lax med sesamolja, majonnäs, wasabi och skivad ingefära – jättegott!
Vi provade även deras halstrade tonfisk med stekt svamprisotto, tapenade,
ägghalvor, portabello, spenat, svampsås och hummerfond och en topping på
tomat och lök. Till det serverades ris. En lite märklig blandning kan tyckas
men Chamonix egen Chardonnay Reserve passade fantastiskt bra till båda
rätterna.
Nästa dag hade vi bokat in ett besök hos kultvinmakaren, Ebon Sadie i Paarl,
av många ansedd som Sydafrikas bäste vinmakare. Tyvärr drabbades vi under
natten av resans enda magsjuka och fick ställa in besöket och sen var Ebon
tyvärr upptagen.
När vi kvicknat till bestämde vi oss för att äta middag på
Dieu Donné och för att titta på solnedgången bakom bergen. Utsikten är
verkligen suverän här! Ett kuriosa är att Dieu Donné har ett eget ölbryggeri
på vingården mitt i vindalen och Armand Louw som känner igen oss bjuder oss
att prova både en lager, en ale och en stout. Till middag beställer vi en
krabbsallad med fänkålsreduktion och gurkgelé, laxsahimi på gurkstavar och
soya samt nudlar som serveras på is. Till huvudrätt äter vi oxfilé med märg
och potatisbakelse med svamp. Vi provar Dieu Donnés egen oekade Chardonnay
samt deras Cabernet Sauvignon Reserve 1999. Allt var gott, men inte 100
poäng, det är lätt att bli bortskämd härnere. Det nyöppnade köket kommer att
få jobba hårt för att ta upp konkurrensen med de fantastiska krogarna nere i
dalen, men utsikten väger naturligtvis upp en del av upplevelsen.
Andra bra restauranger i Franschhoek är naturligtvis
Le Quartier Francais med Margot Janse som flera år i rad har utsetts
till södra Afrikas bästa restaurang. Vi valde denna gång att prova bistron
iCi som också ligger i byggnaden. Mycket bra mat även här, men inga
avsmakningsmenyer som på huvudrestaurangen.
Bread & Wine är även det en krog som ingår Le Quartier Francais och man
brukar alltid hämna i topp när årets krogar utses. Man har bara öppet för
lunch och det kan vara lång väntelista, så boka bord i god tid. Här kan man
också köpa otroligt goda fyllda hembakta bröd. Bread & Wine ligger på
vingården Môreson som gör utmärkta viner.
Vidare så finns
Reubens med Reuben Riffel, men vi lyckades
inte få bord i huvudrestaurangen då det var fullbokat veckor framöver, så vi
fick nöja oss med bistron. När vi besökte Sydafrika första gången 2001 var
Reuben ganska okänd och arbetade på den lilla vingård som vi bodde på i
Franschhoek, men nu räknas han som en av Sydafrikas främsta kockar.
Vingården
Grand Provence är också ett trevligt alternativ att äta på. Deras Angel
Tears Wines har på senare tid fått ett kvalitetslyft. Restaurangen bytte
dock nyligen kock, så framtiden får utvisa om maten kommer att hålla samma
höga kvalitet. Här finns även ett galleri och man har olika
konstutställningar.
Mont Rochelle är en klassisk utsiktspunkt med sitt vackra läge. Hela
hotellet inklusive restaurang brann ner tull grunden för några år sedan, men
nu är allt återuppbyggt igen. Maten och servicen har dock inte hängt med och
man har en bra bit kvar innan man kan konkurrera med de bästa restaurangerna
i Franschhoek.
Restaurangen på
La Petite Ferme där vi hyrde vår stuga är alltid bra. Här har man,
liksom på
Bread & Wine enbart öppet för lunch och det är alltid fullbokat. La
Petite Ferme är en fullt verksam liten vingård och det går att få en visning
av vingården om man pratar med vinmakaren Mark som äger gården. Från La
Petite Ferme tar det ca en kvart att gå ner till Franschhoek. Om man tycker
backen hem är jobbig kan man alltid stanna till hos den excentriske
vinmakaren Arnold von Achim och dricka hans Cap Classic champagne på
vingården
Haute Cabriere. Om man stannar till på en lördag så brukar Arnold eller
hans son hålla i välbesökta turer av vinkällaren vid 10-tiden på
förmiddagen. I turen ingår även att Achim, som är en enormt underhållande
person, tillsammans med frivilliga ur publiken sabrerar champagneflaskor med
sabel.
För den som vill lyssna på rockmusik så finns det i lilla Franschhoek en pub
som heter The Elephant & Barrel Pub som ligger inne på ett torg ungefär mitt
på huvudgatan.
En
utflyktsmål när man bor i Franschhoek är att
fortsätta över det vackra Franschhoek Pass mot Villiersdorp och att åka till
den biodiversierade vindalen
Elgin Valley. När man kommer fram till väg R321, så tar man till höger
mot Nuweberg och Grabouw. Efter några kilometer svänger man vänster på en
grusväg som går över Van der Stel Pass. Vägen slutar i Bot River, men dit är
det ganska långt och det är lätt att tro att man har kört fel – glöm inte
att ta med vatten! Efter några mil passerar man först
Porcupine Hills Guest Farm och sen kommer man fram till
Goedvertrouw Wine Estate och B&B som drivs av en äldre dam, Elreda
Pillman och hon har även en
vingård. Efter ytterligare någon mil kommer
Luddite Wines som ligger uppe på en kulle. Ring innan för provning. Väl
framme i Bot River tog vi till höger på N2 och körde mot Grabouw. På vägen
stannar man på
Paul Cluver Wine som gör några av Sydafrikas bästa viner på sauvignon
blanc. Här är man nära kusten och området räknas som en dal med ”kallt”
klimat. Paul Cluver har även en amphietater på vingården där riktigt
artister brukar uppträda. I Grabouw svänger vi höger in på väg R321 igen och
kör in till vingården
Oak Valley Wines, en av Sydafrikas största fruktodlare, men som sedan
2003 även producerar riktigt bra viner.
Tillbaka i Franschhoek så tar vi in på ett av de bästa hotellen i dalen
Le Franschhoek. Hotellet ligger nära en av Sydafrikas bästa
vinproducenter, Boekenhoutskloof med vinmakaren Marc Kent som gör
fantastiska syrah viner. För något år sedan öppnade man även ett Tasting
Room. På Le Franschhoek finns det två restauranger, Le Verger där man sitter
utomhus i små ”glasburar” och äter samt en restaurang inomhus som heter
Relais Gourmand. Vi provar middagsmenyn på Relais Gourmand och blir inte
direkt imponerade jämfört med toppkrogarna i Franschhoek, men det är lätt
att bli bortskämd här!
Missa inte att köra upp i bergen mot Robertsvlei. Här ligger
Glenwood Vineyards och alldeles intill ligger
Dewdale Farm där man kan flugfiska.
Från Franschhoek kör vi västerut mot kusten och
Riebeek Valley som ligger i distriktet Swartland. Vi tar in på
Riebeek Valley Hotel som ligger i Riebeek West, ett mycket avslappnat
boende med en liten restaurang. Många konstnärer har etablerat sig i Riebeek
Valley och det är en riktigt bohemisk dal. Vårt hotell ligger på ca 20
minuters promenadväg från vingården
Pulpit Rock vars pinotage vin nyligen valdes till ett av Sydafrikas
bästa i den årliga stora tävlingen ABSA Top Ten Pinotage. Riebeek Valley kan
bli mycket hett på sommaren. På väg till den lilla ”huvudstaden” i dalen som
heter Riebeek Kasteel provar vi viner på den för oss svenskar kända
vingården
Allesverloren som även har en mycket bra restaurang. Här håller man
också en årlig olivfestival under maj. Det är fortfarande väldigt billigt
att köpa hus i Riebeek Valley trots att dalen bara ligger ca 1 timmes bilväg
norr om Kapstaden. Men, nu har många börjat upptäcka dalen och renoveringar
av små pittoreska hus pågår för fullt överallt. Det nyligen färdigrenoverade
hotellet
Royal Hotel i Riebeek Kasteel inbjuder verkligen till flera besök. Här
kan man tillbringa en lång lunch på den stora terrassen mot huvudgatan eller
äta i den nya restaurangen som har en bra vinlista. Ett matställe som bör
besökas är
The Barn som ligger med utsikt över Riebeek Kasteel. Här sitter man i
skuggan under de stora ekarna och serveras utsökt mat och personalen är
väldigt trevlig!
Från Riebeek Valley kör vi tillbaka österut till
Stellenbosch. Här finns en liten vindal som man lätt glömmer bort,
Devon Valley. Om man tycker att Franschhoek Valley är den vackraste
vindalen i Sydafrika, så kommer inte Devon Valley långt efter. Kanske är det
till och med ännu vackrare här. Det finns inte så många boenden i dalen. Vi
checkar in på
Devon Valley Hotel som är en del av vingården Sylvan Vale. Hotellets
uteservering har en fantastisk utsikt mot bergen och man har en bra vinlista
med många viner från de små vingårdarna i dalen. En kort promenad från
hotellet ligger
J.C. Le Roux som är Sydafrikas ledande producent av mousserande viner.
Här kan man prova igenom sortimentet och det brukar vara välbesökt under
högsäsong. Man producerar bland annat den för oss i Sverige välkända Cap
Classic champagnen Pongrácz. Ett litet boende, två små hus, är
Mana Guesthouse som tillhör J.C. Le Roux. Mana har en liten, mycket bra
restaurang som även den har en fantastisk utsikt över dalen och bergen. För
den som vill ta en lite längre promenad genom vingårdarna rekommenderar vi
en promenad upp till
Devon Hill Winery. Här har man dalens bästa utsikt!
En
restaurang som inte får missas när man är i Stellenbosch är vingårdsägaren
Ken Forrresters
96 Winery Road som ligger i Somerset West. Ken Forresters egna vingård
ligger strax intill restaurangen och Ken brukar man se både på vingården och
på restaurangen. 96 Winery har fått flera utmärkelser för sin vinlista bland
annat av tidningen
Wine Spectator. Köttet är bland det bästa som serveras i Sydafrika och
priset för en stor bit oxfilé på restaurangen ligger runt 80 svenska kronor!
Nästa boende är på en av Sydafrikas äldsta vingårdar
Constantia Uitsig. Den ligger i vindalen
Constantia som bara ligger några kilometer utanför Kapstaden. På
vingården finns två av Sydafrikas bästa restauranger, La Colombe och
Constantia Uitsig. Vi äter på båda restaurangerna och tycker bäst om
Constantia Uitsig även om även La colombe var mycket bra. Det finns även en
tredje restaurang som heter River Café som ligger i anslutning till gårdens
Tasting Room. De nuvarande ägarna till Constantia Uitsig är involverade i
hästpolo, så man har byggt en arena för detta på ägorna.
Från Constantia Uitsig är det inte långt till övriga välkända vingårdar i
dalen. Vi besöker dem
alla fem och äter en utsökt middag, en av de bästa under hela resan, på
restaurang Chatarina´s på den vackra vingården
Steenberg. På Sydafrikas äldsta vingård
Groot Constantia som grundades 1685 äter vi på
Jonkershuis Restaurant och provar den klassiska Cape Malay rätten
Bobotie som är en sydafrikansk köttfärspaj som går mycket bra ihop med
vissa viner på druvan Pinotage.
Från Contantia Uitsig är det inte långt till nästa boende
Silvermist Mountain Lodge Estate som man kommer till via en slingrig
liten bergsväg. Här har man från ena sidan berget en fantastisk utsikt över
Constantia Valley bort mot False Bay och från den andra sidan ser man
bergstoppen Constantia Nek. Alldeles intill lodgen utgår flera olika
vandringsleder som dels tar dig till toppen på Constantia Nek, ganska
jobbigt i värmen, men en fantastisk utsikt. Det går även att vandra bort
till den berömda botaniska trädgården,
Kirstenbosch National Botanic Garden. För den som vill kan man
tillbringa flera dagar uppe på berget och följa olika
vandringsleder bort mot
Taffelberget. Från lodgen är det inte långt med bil till den lilla
staden
Hout Bay som ligger vid kusten. Här finns flera bra restauranger men
fish & chipsen nere i hamnkiosken är ett måste.
Ett av Kapstadens mer exklusiva boenden är
Blue Views som ligger i
Bakoven, en av de små förorterna söder om Kapstaden. Blue Views erbjuder
för närvarande åtta olika boenden, men Penthouse 1 har den bästa utsikten.
Du bor högst upp i ett trevåningshus med egen pool på altanen och med fri
utsikt i alla väderstreck. Man ser havet, bergen, stranden i
Camps Bay – ett boende som verkligen rekommenderas. Möjligen kan ett
nybygge väster om fastigheten inom något år störa delar av utsikten mot
Camps Bay. Det tar ca 15 minuter att promenera till stranden, restaurangerna
och kaféerna i Camps Bay. En av de absolut bästa restaurangerna i Camps Bay
är
Blues Restaurant som har funnits i många år och fortfarande håller hög
klass på sina fiskrätter.
Innan vi lämnar Kapstaden hinner vi med ett besök på den enkla och bra
italienska krogen
Bravo som ligger i trendiga
Mouille Point inte så långt från
Waterfront.
Vi
är på väg till
Addo Elephant National Park som ligger ca 10 timmars bilfärd från
Kapstaden. Vi ska bo på
River Bend Lodge som har vunnit många utmärkelser för sin vinlista. Vi
kör längs Garden Route och stannar till halvvägs i staden
Knysna med sin vackra lagun. Knysna har verkligen exploaterats de sedan
vårt förra besök 2001 och man har verkligen byggt om nere i
Knysna Waterfront och ute på Thesen Island i lagunen, men det är inte
helt fel även om man byggt lite för tätt i vår smak på Thesen Island. Härute
ligger
Knysna Oyster Company som är mycket kända i Sydafrika för sina ostron.
Man kan äta på restaurangen eller bara gå runt och se riktiga proffs öppna
ostron på löpande band. Flera av restaurangerna i Knysna Waterfront är lite
av turistfällor. Vi provar trots detta
The Drydock och maten och vinlistan är hyfsade, men utsikten är bäst.
Knysnas klart bästa restaurang är
Zachary’s som ligger i
Pezula Resort Hotel & Spa en liten bit utanför stan vid Knysnas berömda
The Heads i lagunen. En annan restaurang som är riktigt bra är den på
vårt hotell
St James Of Knysna. Hotellet ligger i ena ändan av lagunen strax innan
man kommer fram till själva Knysna och flera av rummen och restaurangen har
utsikt över lagunen och bort mot Knysna Waterfront.
Från Knysna är det 4 timmars körning till
River Bend Lodge och
Addo Elephant National Park. Det har regnat en hel del dagarna innan vi
kommer fram, så vägen de 3 kilometerna från grinden till själva lodgen är en
enda stor lersörja. Vi har ingen fyrhjulsdrift på bilen så vi undrar om vi
kommer att komma fram, men efter mycket glidande fram och tillbaka över
vägen kommer vi till slut fram och checkar in. Vi ger oss ut på safari
nästan omgående, men vädret har fått djuren att gömma sig. Till slut stöter
vi i alla fall på elefanterna som vi har letat efter.
Från Addo kör vi tillbaka mot Kapstaden, men vi ska nu ta vinrutten
Route 62 och åka till Sydafrikas portvinshuvudstad,
Calitzdorp. I staden George kör vi av N2 mot Oudtshoorn och sen vidare
till Route 62. I Calitzdorp är det riktigt varmt och vi övernattar på
Calitzdorp Country House. Stället drivs av den pensionerade bankmannen
Allan Fabig och hans fru Lyn. Dom kommer från Johannesburg och bodde ett tag
i Kapstaden, men sålde sin lägenhet där och bestämde sig för att göra något
helt nytt och byggde upp detta trevliga ställe. Lyn är en väldigt duktig
kock och detta är Calitzdorps bästa matställe och vinerna som är intressanta
kommer från Allans privata vinsamling. Ett annat matställe som brukar
rekommenderas är
Rose of the Karoo, men vi tyckte inte dom var i närheten av Lyns
matlagningskonster.
Calitzdorp Country House ligger en bit utanför Calitzdorp lilla centrum
och det är ca 3 km till portvinsproducenterna
Boplaas,
De Krans och
Calitzdorp Wine. Tidigare fanns här även
Axe Hill som drevs av den kände vinpersonligheten
Tony Mossop och hans fru Lyn, men efter att Tony
hastigt dog för något år sedan så kommer vingården att säljas. Portvinerna
från Sydafrika är riktigt bra och de bästa kan mäta sig med de portugisiska,
om än inte de allra bästa, och dessutom är ju prisnivån en helt annan.
När man
är i Calitzdorp så måste man köra ett av Sydafrikas mest spektakulära
bergspass - det berömda
Swartberg Pass. Swartberg (Black Mountain) Pass har jämförts med det mer
ryktbara Khyber Pass mellan Pakistan och Afghanistan för sin natursköna
prakt.
Kör ut
från Calitzdorp Country House (CCH), sväng vänster på grusvägen och fortsätt
förbi Nel’s dammen där det finns en bra utsiktsplats ca 4 km från CCH. Kör
in Groenfontein
Valley som är en naturskön dalgång som inte liknar någonting annat som vi
har sett i Sydafrika. Det är kuperat och otroligt bördigt och grönt och här
växer det massor med palmer och det är långt mellan husen. Man
kan se fina exempel på den regionala arkitekturen längs vägen, men de
flesta hus är förfallna och det känns som man är förflyttad 100 år tillbaka
i tiden. Men, här och där kan man se att renovering av de gamla husen har
påbörjats och vi får höra att en hel del sydafrikaner har börjat upptäcka
denna udda dalgång och börjat investera.
I
dalen har en av de bästa portvinsproducenterna etablerat sig,
Peter Bayly. Peter är en pensionerad krögare från Kapstaden som lagrar
sina portviner i
amforaliknande behållare
och hans portviner har blivit mycket väl mottagna. Han tar endast emot efter
överenskommelse, men är en väldigt generös person som gärna bjuder på lunch.
I
dalen bor faktiskt också en svenska - Marie! Marie driver med sin man Grant
The Retreat At Groenfontein – ett idylliskt paradis med många
vandringsleder. Maries föräldrar flyttade från Motala till Sydafrika 1951 då
hon var 8 år och hon växte upp i Johannesburg. Hennes far hade många olika
svenska agenturer, Monark, Luxor och Scania-Vabis. I början av 1960-talet
var det väldigt svårt att vara svensk i Sydafrika och många flyttade då
sydafrikaner inte ville köpa svenskt eftersom Sverige bojkottade Sydafrika.
Marie flyttade 1962 till Schweiz och studerade i Tyskland, Schweiz och
Italien. Sen arbetade hon för SAS i Köpenhamn och för Atlas Resor i
Torremolinos och sen gifte hon sig och bodde i Luxembourg under 15 år. När
hon återvände till Afrika 1984 var hon ensam och frånskild, men har nu med
sin sydafrikanske man arbetat inom turismen först i Botswana och Namibia
under 10 år och sen i Groenfontein sedan 1999 då hon och Grant lämnade
Namibia när man började prata om att 'kasta ut' vita. Nu har hon hittat sitt
paradis, men hon kan tänka sig att ta in arbetande delägare i
The Retreat At Groenfontein, så vill du göra något helt nytt – kontakta
Marie!
Vi
fortsätter från Marie och kör vidare på den smala grusvägen genom dalen och
kommer fram till en
T-korsning drä vi kör mot Cango Caves. Efter ca 35 kilometer svänger vi mot
Prince Albert och börjar den långa klättringen uppför det spektakulära
Swartberg Pass. Passet färdigställdes av Thomas Bain och öppnades 1888.
Bain övertog arbetet från den ursprungliga entreprenören, som bjudit under i
anbudet och sen gått i konkurs. Bain slutförde det mödosamma arbetet på 3 år
med hjälp av en arbetsstyrka på cirka 220 män där alla var fångar. De som
överlevde belönades med att bli fria. Ta god tid på er för även här består
vägarna av smala, branta och slingriga grusvägar innan man kommer fram till
den pittoreska staden Prince Albert på andra sidan passet.
Från
Calitzdorp kör vi vidare mot
Montagu som är berömt för sina varma källor. Vi tar in på
Mimosa Lodge som har en bra restaurang och vinlista. Den bästa
restaurangen i Montagu är dock
Templeton’s @ Four Oaks som klassas som en av Sydafrikas 20 bästa
restauranger av tidningen
Eat Out. Ett mycket trevligt ställe med vällagad mat och en bra vinlista
och numera kan man även bo här i de nyrenoverade gästrummen.
Påföljande dag kör vi de två timmarna mot Kapstaden för flyget hem till
Sverige.
Vill
du läsa mer om våra tidigare besök i Sydafrika kan du göra det
här -
resa 1 och
resa 2 och du
kan beställa den oumbärliga sydafrikanska vinbibeln John Platters Wine Guide
här.
© Copyright 2008
Mårtsbo Konsult & VinNytt AB
|