VinNytt.se

Portvin

Kontakta oss
Annonsera
IT-tjänster
Referenser
Om VinNytt

• Frankrike
• Italien
• Portugal
• Rumänien
• Schweiz
• Spanien
• Tyskland
• Österrike

Vinklassificering i Frankrike
Här hittar du korta förklaringar till den vinlag som gäller i Frankrike samt även en förklaring till 1855 års klassificering av vinerna i Bordeaux. Vinlagen är indelad i fyra klasser:

1. A.O.C. – APPELLATION D´ORIGINE CONTROLÉE
Detta är den högsta klassen och det finns närmare 400 olika A.C.

2. VDQS – VINS DELIMITÉ DE QUALITÉ SUPÉRIEUR
VDQS utgör inte mer än 1% av den franska vinproduktionen. Dessa viner produceras i något utav 26 avgränsade områden med liknande krav. Kraven är dock lägre än för den högsta klassen A.C. Ett flertal av dessa viner brukar flyttas upp till den högsta klassen A.O.C.

3. VIN DE PAYS – ”LANTVIN”
Det finns idag närmare 140 stycken avgränsade områden som får kalla sig Vin de Pays - ”Lantvin”. Även i denna klass finns begränsningar för vad man får göra med och vad som skall ingå i vinet. Det är inte lika hårda begränsningar som i de högre klasserna A.O.C. och VDQS.

4. VIN DE TABLE – ”BORDSVIN”
Detta är de lägsta klassen och det enda kravet som finns är att alkoholhalten inte får understiga 8,5%.

1855 ÅRS KLASSIFICERING AV VINERNA I BORDEAUX

I samband med världsutställningen i Paris 1855 bedömde man och gjorde en klassificering av vinerna från Bordeaux. Klassificeringen utgick från de priser vinerna uppnått åren innan denna bedömning. Man har försökt att göra många klassificeringar sen dess, men 1855 års klassificering är fortfarande den enda viktiga. Alla klassificerade viner från Bordeaux kallas för Grand Cru Classé och Premier Cru är den högsta kvalitetsklassen.

PREMIERS CRUS
Ch. Haut-Brion (Pessac-Léognan, Graves)
Ch. Lafite-Rotschild (Pauillac)
Ch. Latour (Pauillac)
Ch. Margaux (Margaux)
Ch. Mouton-Rotschild (Pauillac) tillkom 1973, tidigare 2a cru.

DEUXIÈMES CRUS
MARGAUX: Ch. Brane-Cantenac, Ch. Durfort-Vivens, Ch. Lascombes, Ch. Rauzan-Gassies, Ch. Rausan-Ségla.
ST-JULIEN: Ch. Ducru-Beaucaillou, Ch. Gruaud-Larose, Ch. Léoville-Las Cases, Ch. Léoville-Poyferré, Ch. Léoville-Barton.
PAUILLAC: Ch. Pichon-Longueville-Baron, Ch. Pichon-Longueville-Comtesse de Lalande.
ST-ESTÈPHE: Ch. Cos d´Estournel, Ch. Montrose.

TROISIÈMES CRUS
MARGAUX: Ch. Boyd-Catenac, Ch. Catenac-Brown, Ch. Desmirail, Ch. Ferrière, Ch. Giscours, Ch. d´Issan, Ch. Kirwan, Ch. Malescot Saint-Exupéry, Ch. Marquis d´Alesme-Becker, Ch. Palmer.
ST-JULIEN: Ch. Lagrange, Ch. Langoa-Barton.
ST-ESTÈPHE: Ch. Calon-Ségur.
HAUT-MÉDOC: Ch. La Lagune.

QUATRIÈMES CRUS
MARGAUX: Ch. Marquis-de-Terme, Ch. Pouget, Ch. Prieuré-Lichine.
ST-JULIEN: Ch. Beychevelle, Ch. Branaire-Ducru, Ch. St-Pierre, Ch. Talbot.
PAUILLAC: Ch. Duhart-Milon.
ST-ESTÈPHE: Ch. Lafon-Rochet.
HAUT-MÉDOC: Ch. La Tour-Carnet.

CINQUIÈMES CRUS
MARGAUX: Ch. Dauzac, Ch. Du Tertre.
PAUILLAC: Ch. d´Armailhac, Ch. Batailley, Ch. Clerc-Milon-Rotschild, Ch. Croizet-Bages, Ch. Grand-Puy-Ducasse, Ch. Grand-Puy-Lacoste, Ch. Haut-Bages-Libéral, Ch. Haut-Batailley, Ch. Lynch-Bages, Ch. Lynch-Moussas, Ch. Pédesclaux, Ch. Pontet-Canet.
ST-ESTÈPHE: Ch. Cos Labory.
HAUT-MÉDOC: Ch. Belgrave, Ch. de Camensac, Ch. Cantemerle.

Upp

Vinklassificering i Italien
Här hittar du korta förklaringar till den vinlag som gäller i Italien sedan 1963. Vinlagen är indelad i fem klasser:

1. DOCG – DENOMINAZIONE D´ORIGINE CONTROLLATA E GARANTITA
Detta är den högsta klassen och de viner som har ”Garantita” tillagt klassas högre än vanliga DOC. En panel av oberoende vinprovare garanterar kvaliteten på vinet. DOCG infördes 1980 och fram till idag har följande viner klassats som DOCG:
De röda är Brunello di Montalcino, Carmignano, Chianti,  Chianti Classico och Vino Nobile de Montepulciano från Toscana; Barbaresco, Barolo, Brachetto d´Acqui och Gattinara från Piemonte; Montefalco Sangrantino och Torgiano Riserva från Umbrien; Taurasi från Campania samt Vermentino di Gallura från Sardinien.
De vita är Albana di Romagna från Emilia-Romagna; Franciacorta från Lombardiet; Moscato d´Asti från Piemonte; Vernaccia di San Gimignano från Toscana samt Recioto di Soave från Veneto.

2. DOC – DENOMINAZIONE DI ORIGINE CONTROLLATA
Detta är den näst högsta klassen och skapades 1963 efter franskt mönster. DOC-klassningen reglerar maximalt antal skördar från varje vingård, tillåtna druvsorter, lägsta alkoholnivå, lagringstid samt geografiskt ursprung. Över 800 olika DOC-vintyper produceras från de mer än 220 områden som har fått DOC-klassning.

3. SUPER VINI DA TAVOLA
En klass som är relativt ny. Klassen tillkom för att man skulle kunna skilja ut de fina viner som fördes in under kategorin VINI DA TAVOLA, därför att de inte producerades enligt de gamla DOC- eller DOCG-reglerna. SUPER VINI DA TAVOLA är alltså bättre viner än VINI DA TAVOLA och i många fall även bättre än DOCG-viner, men de görs på andra vindruvor än de traditionella.

4. IGT – INDICAZIONE GEOGRAFICA TIPICA
Denna klass tillkom 1992. Klassificeringen motsvarar fransmännens Vin de Pays och innebär att vinerna måste uppfylla vissa kvalitetskrav samt att de kommer från ett större definierat område.

5. VINO DA TAVOLA
Detta är den lägsta klassen. Här kan man även hitta några av landets dyraste och främsta viner. Dessa viner använder sig av en druva som inte är tillåten i den lokala DOC:n och då klassas vinet automatiskt som VINO DA TAVOLA.

Upp

Vinklassificering i Portugal
Här hittar du korta förklaringar till den vinlag som gäller i Portugal. Vinlagen är indelad i tre klasser:

1. DOC – DENOMINACÃO DE ORIGEM CONTROLADA.
Detta är den högsta klassen och för närvarande får 18 regioner använda denna beteckning.

2. IPR – INDICACÃO DE PROVINIÊNCIA REGULAMENTADA
Detta är den näst högsta klassen. Det finns idag 26 regioner som använder sig av klassificeringen IPR.

3. VINHO DE MESA ”BORDSVIN”
De allra enklaste vinerna som är blandade mellan de olika regionerna.

Upp

Vinklassificering i Rumänien
Här hittar du korta förklaringar till den vinlag som gäller i Rumänien sedan 1971. Vinlagen är indelad i fem klasser:

1. VIN DE MASA/REGIUNE
Bordsvin.

2. VIN DE MASA/REGUINE SUPERIOR

3. VS – VIN DE CALITATE SUPERIOARA
Kvalitetsvin.

4. VSO – VIN DE CALITATE SUPERIOARA CU DENUMIRE DE ORIGINE
Ursprungsgaranterat vin.

5. VSOC – VIN DE CALITATE SUPERIOARA CU DENUMIRE DE ORIGINE SI TREPTE DE CALITATE
Klassificeringen påminner om den tyska Qualitätswein mit Prädikat (QmP-viner).

Upp

Vinklassificering i Schweiz
Här hittar du korta förklaringar till den vinlag som gäller i Schweiz. Vinlagen är indelad i tre klasser:

1. KLASS 1
Viner med tydlig ursprungsbeteckning och ofta även druvsortens namn.

2. KLASS 2
Viner med en mer allmän ursprungsbeteckning.

3. KLASS 3
Viner betecknade Vin Blanc/Weisswein eller Vin Rouge/Rotwein.

Upp

Vinklassificering i Spanien
Här hittar du korta förklaringar till den vinlag som gäller i Spanien sedan 1972. Vinlagen är indelad i fyra klasser:

1. D.O.CA – DENOMINACIÓN DE ORIGEN CALIFICADA
Detta är den högsta klassen och den infördes 1988. Ännu så länge bara använd i Rioja, men man tror att Sherry blir nästa D.O.CA. Dessa viner har en kontrollerad ursprungsbeteckning.

2. D.O. – DENOMINACIÓN DE ORIGEN
Detta är den näst högsta klassen. 47 olika D.O är fördelade över hela Spanien. Även dessa viner har en kontrollerad ursprungsbeteckning.

3. V.T. – VINO DE LA TERRA ”LANTVIN”
I denna klass finns det regler för druvor, alkoholhalt och tillverkningssätt. På etiketten måste vinområdet anges.

4. VINO DE MESA ”BORDSVIN”
De allra enklaste vinerna som inte har några andra krav på tillverkning än att ursprunget måste vara EU.

Upp

Vinklassificering i Tyskland
Här hittar du korta förklaringar till den vinlag som gäller i Tyskland. Vinlagen är indelad i fyra klasser:

1. QUALITÄTSWEIN MIT PRÄDIKAT (QmP-viner)
Detta är den högsta klassen och de viner som ingår här måste komma från någon av Tysklands tretton vinregioner. Prädikatsviner måste innehålla vissa bestämda druvsorter och hålla en viss mustvikt. Vinerna indelas i sex kvalitetssteg beroende på hur söta druvorna är vid skörden. Kvalitetsstegen är i stigande ordning: KABINETT – vin på kvalitetsdruvor från den normala skörden, SPÄTLESE – druvklasar som fått hänga kvar på vinstocken för att bli sötare, AUSLESE – vin på de sötaste klasarna av Spätleseskörden, BEERENAUSLESE – sött vin som görs på druvor som delvis skrumpnat och angripits av ädelröta, TROCKENBEERENAUSLESE – intensivt sött vin som görs på druvor som angripits ordentligt av ädelröta, EISWEIN – ett mycket sött vin som görs på druvor som frusit på stocken, skördats och allt det vatten som fryst till is avlägsnats ur musten.

2. QUALITÄTSWEIN BESTIMMTER ANBAUGEBIETE (QbA-viner)
För dessa viner gäller samma förutsättningar som för Prädikats-vinerna. Det enda som skiljer är att dessa viner får tillföras en sockertillsats (chaptaliseras) samt att mustvikten kan vara lägre.

3. LANDWEIN ”LANTVIN”
Vinet måste vara torrt eller nästan torrt och hålla en alkoholhalt på minst 9%. Det måste vara regionstypiskt och komma från ett av de 18 Landweinområdena.

4. TAFELWEIN ”BORDSVIN”
Detta är den lägsta klassen och oftast är det blandviner. Det kommer fler och fler viner av mycket hög klass med beteckningen Tafelwein. Vissa av dessa följer inte alla bestämmelser som gäller för Qualitäts-viner och klassas därför automatisk i den lägsta klassen liksom viner i Italien klassas i  Vino da Tavola.

Upp

Vinklassificering i Österrike
Här hittar du förklaringar till den vinlag som gäller i Österrike. Vinlagen är indelad i fyra klasser:

1. QUALITÄTSWEIN MIT PRÄDIKAT (QmP-viner)
Detta är den högsta klassen och de viner som ingår här måste komma från någon av Tysklands tretton vinregioner. Prädikatsviner måste innehålla vissa bestämda druvsorter och hålla en viss mustvikt. Vinerna indelas i sex kvalitetssteg beroende på hur söta druvorna är vid skörden. Kvalitetsstegen är i stigande ordning: KABINETT – vin på kvalitetsdruvor från den normala skörden, SPÄTLESE – druvklasar som fått hänga kvar på vinstocken för att bli sötare, AUSLESE – vin på de sötaste klasarna av Spätleseskörden, BEERENAUSLESE – sött vin som görs på druvor som delvis skrumpnat och angripits av ädelröta, AUSBRUCH – sött vin som ligger mellan Beereauslese och Trockenbeerenauslese, TROCKENBEERENAUSLESE – intensivt sött vin som görs på druvor som angripits ordentligt av ädelröta, EISWEIN – ett mycket sött vin som görs på druvor som frusit på stocken, skördats och allt det vatten som fryst till is avlägsnats ur musten.

2. QUALITÄTSWEIN BESTIMMTER ANBAUGEBIETE (QbA-viner)
För dessa viner gäller samma förutsättningar som för Prädikats-vinerna. Det enda som skiljer är att dessa viner får tillföras en sockertillsats (chaptaliseras) samt att mustvikten kan vara lägre.

3. LANDWEIN ”LANTVIN”
Vinet måste vara torrt eller nästan torrt och hålla en alkoholhalt på minst 9%. Det måste vara regionstypiskt och komma från ett av de 18 Landweinområdena.

4. TAFELWEIN ”BORDSVIN”
Detta är den lägsta klassen och oftast är det blandviner. Det kommer fler och fler viner av mycket hög klass med beteckningen Tafelwein. Vissa av dessa följer inte alla bestämmelser som gäller för Qualitäts-viner och klassas därför automatisk i den lägsta klassen liksom viner i Italien klassas i  Vino da Tavola.

Upp

© Copyright 2011
Mårtsbo Konsult & VinNytt AB