VinNytt.se

Portvin

Kontakta oss
Annonsera
IT-tjänster
Referenser
Om VinNytt

Rent fysiskt smakmässigt är det knappast någon skillnad mellan att svälja eller spotta. Smaken upplevs i munhålan och alla smaksensorerna finns i huvudet, inga i magen eller på vägen ner till magen. Tungan känner skillnad på fyra olika grundsmaker, sött längst fram på tungspetsen, salt framme på tungans sidor, surt bak på tungans sidor och bittert längst bak på tungan. Därför är det stor skillnad mellan att prova med respektive utan mat, det vill säga den upplevelse man får genom blandningen av smaker. Vissa hävdar att så mycket som 90% av vinupplevelsen sitter i näsan. Det är kanske lite överdrivet, men luktsinnet spelar en mycket viktig roll.

Hur är det då med dom som spottar ut sitt vin blir dom inte påverkade av alkoholen i vinet?

En del hävdar att kroppen börjar absorbera alkohol om man har vinet mer än 9 sekunder i munhålan. Spottar man alltså inte ut vinet inom 9 sekunder så absorberar kroppen alkoholen även om man spottar ut det sen. Det stämmer att alkoholen tas upp av slemhinnan i munhåla och svalg, men det tar mer än 9 sekunder, så om man spottar ut efter att ha smakat så är det bara mindre mängder som absorberats. Ibland kan man ju tycka att även den som spottar ut vinet verkar vara lite lätt påverkad, men det beror nog på att de flesta inte kan låta bli att svälja en del snarare än att alkoholen absorberats i kroppen innan man spottar ut.

Den svenska kulturen innebär att det känns som ett slöseri att spotta ut någonting som är både dyrt och gott och det kan man ju instämma i. Därför så krävs det en hel del träning och beslutsamhet för att låta bli att svälja. Men de flesta människor som provar vin gör det tillsammans med goda vänner och då vill man ju oftast svälja vinet.

Vad är det då som är viktigt att tänka på vid en vinprovning?
Vid en vinprovning skall man vara noga med serveringstemperatur, luftning och dekantering av vinet. Vin skall naturligtvis serveras kristallklart eller nästintill. Om det finns partiklar i vinet så måste man dekantera det. När man dekanterar ett vin häller man över vinet från en flaska till en karaff. Detta gör man främst för att många unga viner mår bra av att dekanteras då de börjar utvecklas så snart de får kontakt med luften. Äldre viner dekanterar man för att bli av med den fällning eller bottensats som bildas i mognande röda och vita viner. I rött vin beror fällningen på att färgämnen från druvskalet lägger sig i botten på flaskan. I vita viner består fällningen av andra ämnen från druvan. Fällning kan dock vara ett tecken på någon slags förorening. Man ska vara speciellt misstänksam om slöjor eller finare grumling förekommer för då kan vinet ha drabbats av järn- eller kopparfällning, vilket bildas om vinet haft direkt kontakt med metall. Om vinet innehåller bubblor kan det vara ett symptom på en andra jäsning och är därför ofta ett dåligt tecken.

Glaset
Tänk på att glas gärna drar till sig doft från skåpen. Den sköljs enklast bort med vatten. Använd gärna ett päron- eller tulpanformat glas som står på fot och där kupan är rymlig nertill samt smalnar av uppåt. Formen gör att doften koncentreras och att vinets bouquet bevaras i glaset så länge som möjligt, alltså de dofter och smaker som kommer från vinets mognadsprocess på flaska.
Häll inte upp för mycket vin, 5 cl i varje glas brukar vara lagom vid en provning. Då kan man, om man vinklar glaset, lätt studera färgen på vinet och dessutom så stannar dofter kvar längre i glaset

Ljuset
Vanligt dagsljus är absolut bäst.

Underlaget
Man ska ha möjlighet att titta på vinets färg mot en vit neutral bakgrund, till exempel en vit bordsduk eller ett vanligt vitt papper.

Lukter
Undvik så långt det går att ha dofter i närheten som kan vara störande för provningen. Det kan till exempel vara dofter från parfym, rakvatten, cigarettrök och blommor. Att dricka kaffe eller äta kryddstark mat före en provning är inte heller helt lyckat.

Tillbehör
Ett glas vatten och lite vitt bröd är bra då de neutraliserar gommen mellan de olika vinerna i provningen.

De tre sinnena – syn, doft och smak
När man provar vin är det främst de tre sinnena syn, doft och smak som man använder sig av.

Studera färgen på vinet
Genom att luta glaset och betrakta det mot en vit bakgrund kan man bilda sig en uppfattning om vinets utseende. Är vinet klart eller grumligt, innehåller det bubblor eller partiklar. Färgen hos vin kan variera mycket, har den djup och nyans, förändras färgen ut mot glasets kant. Tittar man på vinets yttersta kant, så kan man se att unga röda viner har en blåröd kant och att mogna rödviner har en tegelröd kant som övergår till brunorange. Vita viner kan vara alltifrån färglösa till bärnstensfärgade.

Dofta på vinet
Undersökningar visar att vana vinprovare har tränat upp ett bättre doftsinne än genomsnittet. Man kan alltså med träning få en känsligare näsa. Vinets doft förstärker man genom att hålla glaset i skaftet eller foten och snurra runt det några gånger. Detta innebär att man anrikar doftämnen i kupan ovanför själva vinet. Sedan drar man snabbt in doften i näsan. Med lite träning så kan man lära sig vilken druva eller druvblandning som vinet är tillverkat av. Man kan också känna om vinet är ungt eller moget, om det doftar nyvässad blyertspenna eller stall. Dessa uttryck, nyvässad blyertspenna och stall, behöver inte betyda att vinet doftar just så, men att doften kan associera åt det hållet. Dessa och liknande uttryck används för att man som vinprovare ska kunna minnas och identifiera olika dofter och viner.

Smaka på vinet
Ta en rejäl klunk och känn smakerna medan man rullar runt vinet i munnen. Dra in luft genom vinet (sörpla) för att syresätta det ytterligare och verkligen få fram aromer och smak. Andas sen ut genom näsan. Detta ger dig en maximal smakupplevelse. Sedan kan man börja med att bestämma om vinet är tunt eller fylligt. Därefter om det är kraftigt, koncentrerat eller utspätt och även om vinet är balanserat eller oharmoniskt. Är det någon ingrediens som tar överhanden till exempel syra, garvsyra eller alkohol. Slutligen så bedömer man eftersmaken är den lång eller kort. Ett vin med lång eftersmak är av bättre kvalitet än ett med kort eftersmak. Det finns ett par saker som man kan tänka på när man rullar runt vinet i munnen som inte direkt har med smaken att göra utan snarare med känseln. En av dessa är garvsyran, tanninerna, den sträva och bittra smaken från druvskal, stjälkar och ekfat. Har vinet mycket garvsyra så känns det strävt och läpparna fastnar nästan på tänderna. Det finns dock olika typer av garvsyra. Den mjuka och lena garvsyran som man hittar i kvalitetsviner samt den vassa och grova garvsyran som man hittar i enklare viner.

Upp

© Copyright 2011
Mårtsbo Konsult & VinNytt AB